JUNGFRU MARIA I PÅSKTIDEN
Dom Benedict Hardy OSB
Evangelisten Johannes skriver att Jesu mor stod vid hans kors, och i Lukasevangeliet berättas det om hennes närvaro tillsammans med lärjungarna i det övre rummet i Jerusalem under tiden mellan Kristi himmelsfärd och pingst. Men i alla skildringar av själva påskdagen säger evangelierna ingenting om Maria.
Läs mer »

PREDIKAN FÖR FEMTE PÅSKSÖNDAGEN Joh 15:1-8
Dom Benedict Hardy OSB
"Jag är vinstocken, ni är grenarna... Bli kvar i mig så blir jag kvar i er." Vi befinner oss mitt i Jesu avskedstal som det återges av evangelisten Johannes. Jesus har redan på olika sätt talat om den relation av livsgemenskap och ömsesidig kärlek som råder mellan honom, hans lärjungar och hans Fader. Med sin bild av vinstocken kommer denna undervisning i häpnadsväckande skarp blixtbelysning.
Läs mer »

BOTAD GENOM JESU UPPSTÅNDELSE (Joh 20:19Ð31)
Martinus Martin o.c.d.
"Du är inte den som älskar någon och överger honom", sade Augustinus. Det skulle också Tomas få erfara. Mitt i hans troskris kommer Jcsus genom reglade dörrar och visar sig för honom och de andra lärjungarna. Han möter dem på nytt med uppståndelsens hälsning: "Frid åt er alla." Han säger inte: "Frid åt er alla utom åt Tomas, för han tvivlar. Han tror inte." Nej, Jesus innesluter alla i sin fridshälsning, även, eller hellre sagt, särskilt Tomas.
Läs mer »

PÅSKPREDIKAN
Påskevangeliets berättelse börjar i nattens mörker: ”Medan det ännu var mörkt kom Maria från Magdala till graven”. Johannes framhäver att det var natt, inte för att ange ett klockslag, utan för att det är karakteristiskt för honom att i evangeliet och breven skriva om ljus och mörker. Han tycker om dessa symboler. Nattens mörker: det är situationen i världen. Nattens mörker är vår egen situation.
Läs mer »

TRÖTTA FÖTTER TVÄTTAS - EN SKÄRTORSDAGSPREDIKAN
Anders Arborelius o.c.d.
I Joh 13:1–17 ser vi hur det återigen faller på Petrus lott att formulera en invändning mot det som Jesus försökte lära sina lärjungar: ”Herre, skall du tvätta mina fötter!” Gång på gång tycks Jesus ge röst åt det som Jesu lärjungar i alla tider har svårast att smälta: att Gud kommer i vår värld som slav och inte som Herre. Vi har alla en liten Petrus inom oss som gör motstånd mot Guds totala utblottelse och ödmjukhet.
Läs mer »

LIDANDE I GUD
Anders Arborelius o.c.d.
Uppståndelsens härlighet berövar inte korset dess fasa. Långfredag och påskdag måste få framstå som de är. De hör ihop och påverkar varandra utan att för den skull ta bort något av det som är deras speciella egenart. Påskmysteriet förmedlar Guds befriande närvaro till oss, både i liv och död.
Läs mer »

ANVISNINGAR FÖR DEN SOM VILL BE
Michael Hollings, präst
Den som vill bli en bönens människa måste vara väl införstådd med vad som erfordras för detta. Jag vill här tala om några av de ting som i första hand behövs. Det är faktiskt så att dessa berör hela vårt kristna liv och framgår av bönens eget djupaste väsen. Den som vill motsvara dessa krav ser sig förpliktad att i ljuset av dem grundligt granska sitt personliga levnadssätt. Sedan måste efterhand allt fler steg tas som gör ett böneliv möjligt.
Läs mer »

DET LYSANDE MÖRKA MOLNET
Thomas Mertons bestigning av berget Karmel
Sven Heilo
"l två månader har jag oroats och besvärats av att inte ha kommit någon vart med min nya bok 'The Cloud and the Fire'. Fyrtio sidor hade jag lyckats åstadkomma, de flesta skrivna med mitt eget blod efter den senaste reträtten. De var förfärliga, vilken förvirring! Alldeles för långrandiga, invecklade, illa skrivna, illa genomtänkta och under stora kval. Kan bara betyda att Gud inte vill ha den här boken och att han helt enkelt har spärrat vägen genom att inte ge mig styrka, förstånd och tid att skriva den."
Läs mer »

LJUSET I MÖRKRET
Om Johannes av Korsets asketiska väg
Thomas MERTON o.c.s.o (1915–1968)
För att förstå såväl heligheten hos Johannes av Korset som hans lära, måste man se dem i Nya Testamentets klara perspektiv, i ljuset av Bergspredikan, i Johannesevangeliets djupgående teologi, men först och främst med utgångspunkt från Guds Sons lidande och uppståndelse.
Läs mer »

DAGMAR NORELL - EN SVENSK MYSTIKER I VÅR TID
Wilfrid Stinissen o.c.d.
Det hände i mars 1996. Dagmar var inlagd på Ersta sjukhus med en långt framskriden cancer. Jag hade åkt till Stockholm för att ge henne de sjukas sakrament och det vi i katolska kyrkan kallar viaticum (nattvarden som sista vägkost). Några av hennes allra närmaste vänner var med.
Läs mer »

ÄPPELTRÄDET
I en stor hage växte en gång ett vackert äppelträd. Vid sidan om det växte en gran som var hög och mörk. En gång hade de båda träden varit lika små, men med tiden rände granen i höjden. Äppelträdet tyckte det såg ut som om granen växte ända upp till himlen. Själv bredde äppelträdet i stället ut sina grenar runt om sig.
Läs mer »

DÖDEN, EN ÖVERGÅNG FRÅN LIVET TILL LIVET
Kardinal Léon Joseph Suenens (1904–1996)
Om det är ett intet som väntar oss efter döden, skulle livet förlora sin mening för mig. Jag skulle varken kunna förstå lidandet eller äkta kärlek. Det är bara i evighetens ljus som jag kan förstå dessa två realiteter. Lidandet kan inte existera utan att ha en mening; det kan inte vara en ren absurditet och inte heller få sista ordet. Det låter sig bara förklaras om man liknar det vid en födslosmärta.
Läs mer »

HIMLEN. 1
Martinus Martin o.c.d.
Ibland frågar människorna vad himlen är. Vi kanske kan finna något av svaret hos barnet, som utan tvekan skulle titta uppåt mot himlen och peka. Vi förståndiga vuxna småler väl åt en sådan reaktion, men vid närmare eftertanke visar det sig att den egentligen inte är så dum. När en människa nämligen pekar uppåt visar hon inte på det som är ovanpå i rumslig bemärkelse, utan på det som överstiger henne, är upphöjt.
Läs mer »

HIMLEN. 2
Martinus Martin o.c.d.
Det finns en del kristna som föreställer sig en himmel "någonstans däruppe". De har aldrig underkastat denna sin föreställning någon närmare prövning. Det är därför inte så konstigt att de blir förvirrade när vetenskapsmän påstår att himlen är tom. Vi kan undra om inte Bibelns tal om himlen i viss mån bidragit till denna felaktiga syn på himlen hos många kristna.
Läs mer »

ROSENKRANSEN
Denna populära Mariala bön är ett värdefullt andligt redskap för att växa i förtrolighet med Jesus, och att i Jungfru Marias skola lära oss att alltid uppfylla Guds vilja. Först och främst är det nödvändigt att vi låter Maria ta oss vid handen för att betrakta Jesu Ansikte: ett glädjerikt, lysande, smärtorikt och förhärligat Ansikte. De som, likt Maria och tillsammans med henne, uppmärksamt bevarar och begrundar Jesu mysterier, tillägnar sig hans sinnelag och likformas med honom.
Läs mer »

SJÄLVUTGIVELSLE: EDITH STEINS BUDSKAP
Anders Arborelius o.c.d.
"Förstår ni så lite, är ni så tröga till att tro på det som profeterna har sagt? Skulle inte Messias lida detta och gå in i sin härlighet?" (Luk 24:25, 26.) Dessa båda frågor, som Jesus ställde till sina lärjungar, tillhör de eviga frågorna. När vi vanligtvis talar om eviga frågor, menar vi nog de existentiella frågor som människan ställer angående meningen med lidande och död, ja, med livet självt.
Läs mer »

EN FÖRSMAK AV HÄRLIGHETEN
Anders Arborelius o.c.d.
Kristi förklaring tillhör de händelser i Jesu liv, som är så viktiga att liturgin tar upp dem flera gånger under kyrkoårets lopp. Samtidigt måste vi kanske erkänna att Kristi förklaring tillhör de händelser i Jesu liv som vi har svårast att placera i vårt eget trosliv. Men just denna svårighet kan bli en inbjudan till ett djupare sökande, och därmed också till att upptäcka nya horisonter.
Läs mer »

VÅR FRU AV BERGET KARMEL
Fr Gabriel av Sta Maria Magdalena de Pazzi, o.c.d.
Devotionen till Vår Fru av Berget Karmel innebär en särskild kallelse till det inre livet, vilket i allra högsta grad är ett marianskt liv. Vår Fru vill att vi skall likna henne, inte bara i vår yttre klädnad, utan ännu mer i hjärta och ande.
Läs mer »

SANNINGEN SKALL GÖRA ER FRIA. 1
Wilfrid Stinissen, ocd
Sanningen har många aspekter, och man kan tala om den ur många synvinklar. Det som intresserar oss här är inte den abstrakta sanningen utan sanningen som har blivit kött och blod i en levande människa.Det första vi tänker på när vi säger att en människa är sann, är att hon talar sanning, att hon inte ljuger.
Läs mer »

SANNINGEN SKALL GÖRA ER FRIA. 2
Wilfrid Stinissen, o.c.d.
Det underbara med Bibeln är att den aldrig kommer med abstrakta teorier eller djupsinniga spekulationer. Bibeln är berättelsen om förhållandet mellan Gud och människan, ett förhållande som har en ständigt skiftande och stundom dramatisk historia. Det man möter i Bibeln är liv.
Läs mer »

UPPVÄXT I KARMELS SKUGGA
Karmel och dess inflytande på påven Johannes Paulus II
Szczepan T. Praskiewicz, karmelit
Karmels inflytande på Johannes Paulus 11:s mänskliga och andliga bildning är ett faktum som blir uppenbart genom den helige Faderns eget vittnesbörd. Vid åtskilliga tillfällen då han framkallat minnet av sina barndoms- och ungdomsår, har han påmint om att den karmelitiska spiritualiteten lämnat outplånliga spår i hans liv.
Läs mer »

JOHANNES PAULUS II:s INRE DIALOG MED GUD
Konrad Krajewski, påvlig ceremonimästare
Jag lärde känna Johannes Paulus II personligen 1998, det år jag började arbeta på kontoret för de påvliga ceremonierna. När det var min tur att, tillsammans med ceremonimästaren msgr Piero Marini assistera honom under mässan, slogs jag alltid av det som utspelade sig i sakristian före och efter gudstjänsten.
Läs mer »

SJÄLVTUKT - ETT KÄRLEKENS KRAV
Ignatius de Pont, kartusian
Orden "lidande och "självtukt" låter ganska främmande för moderna människor, men det borde de inte göra för oss kristna. Därför är det i påskmysteriets ljus, ett ljus som bör upplysa varje kristet hjärta, som vi skall meditera över den evangeliska självtukten, eller det som Paulus kallar "att med ande döda kroppens gärningar” (Rom 8:13).
Läs mer »

GUD ÄR HELT ANNORLUNDA
Johannes av Korsets gudsbild. 1
Elisabeth Peeters, karmelitnunna
Finns det egentligen en fråga av mer grundläggande betydelse för vårt andliga liv än frågan om Gud? Vem eller vad menar vi när vi säger ”Gud”? Vem är Gud? Svaret på den frågan – vår personliga gudsbild och det sätt på vilket denna utvecklar sig under loppet av vårt liv (för vår gudsbild förändrar sig genom de erfarenheter vi gör av Gud, av oss själva och av världen omkring oss) – har en avgörande inverkan på hur vi utformar vårt andliga liv och på vårt liv överhuvudtaget.
Läs mer »

ÄLSKAREN OCH DEN ÄLSKADE - OCH ÄNNU MYCKET MER
Johannes av Korsets gudsbild. 2
Elisabeth Peeters, karmelitnunna
Gud är kärlek, säger evangelisten Johannes (1 Joh 4:16). Med tiden har vi blivit så vana vid att upprepa det att det nästan låter som en klyscha. Och sorgligt nog kan denna vackra utsaga förbli något helt abstrakt om man inte också säger hur denna kärlek konkret yttrar sig. Kanske det är orsaken till att Johannes av Korset, som ju oupphörligt besjunger kärlekens Gud och dessutom kunde stora delar av Bibeln utantill, aldrig uttryckligen citerar just detta bibelord.
Läs mer »

FADER, SON OCH ANDE
Johannes av Korsets gudsbild. 3
Elisabeth Peeters, karmelitnunna
I föregående artiklar behandlade vi två viktiga aspekter av Johannes av Korsets gudsbild: Gud som helt annorlunda och Gud som kärlekens Gud, han som är Älskare och den Älskade. Nu är detta aspekter som man återfinner även hos ickekristna gudssökare och visa personer... Men Johannes går ett steg längre. Som kristen mystiker lever han med den kristna uppenbarelsens treenige Gud.
Läs mer »

GUD BOR I OSS
Johannes av Korsets gudsbild. 4
Elisabeth Peeters, karmelitnunna
På frågan om vem Gud är, har vi hos Johannes av Korset hittills funnit följande svar: Gud förblir alltid den som är helt Annorlunda. Han överstiger vår fattningsförmåga. Samtidigt är han i vilket fall som helst överflödande kärlek och framför allt i sig själv redan relation, tre-enig. Men var kan man konkret möta denne treenige Gud, som både överstiger oss människor och är så kärleksfull och oändligt tillmötesgående mot oss?
Läs mer »

VEM ÄR JESUS FÖR JOHANNES AV KORSET?
Iain Matthew, karmelit
Frågan om Jesus var Johannes fråga i Toledo . Han hade lärt sig om Jesus som barn, läst Bibeln noggrant, fördjupat sig i ämnet vid universitetet. Han hade förkunnat Kristus och visat andra vägen till honom. Men mer än någonting han tidigare erfarit, behövde han nu möta honom, Jesus, som han alltid hade känt men som det nu tycktes att han aldrig hade känt på allvar. Hans fängelsesång uttrycker saken koncist: "Var har du dolt dig, Älskade?"
Läs mer »

FÖRTRÖSTAN
Den salige John Henry Newman (1801–1890)
Jag har skapats för att göra någonting eller vara någonting som ingen annan skapats till. Jag har en plats i Guds rådslut, i Guds värld, som ingen annan har, vare sig jag är rik eller fattig, föraktad eller uppskattad av människor. Gud känner mig och kallar mig vid namn. Gud har skapat mig för att jag skall utföra en bestämd tjänst åt honom. Han har anförtrott mig ett uppdrag som han inte har anförtrott åt någon annan. Jag har min mission att fylla.
Läs mer »

BLI INTE MINDRE
En predikan för andra söndagen efter jul
Biskop Anders Arborelius o.c.d.
I dag, på andra söndagen efter jul får vi höra samma evangelium som i mässan på juldagen. Prologen till Johannes evangeliet är så viktig att vi får höra den två gånger under julen. Innehållet och budskapet i prologen är så stort att Kyrkan måste förkunna det flera gånger, och vi måste få mer tid på oss för att växa in i det. På juldagen är det själva händelsen, Jesu födelse, som står i centrum. Detta oerhörda att Faderns enfödde Son föds i världen, i tiden, att Ljuset har kommit in i mörkret. I dag är det mer själva bakgrunden och ursprunget till Jesu födelse som står i centrum, men också målet och meningen med hans födelse.
Läs mer »

FADERNS DRÖM
En predikan för fjärde adventssöndagen
Biskop Anders Arborelius o.c.d.
I Guds hjärta finns det en dröm som aldrig kan slockna: att alla människor skall låta sig älskas av honom och så bli delaktiga av hans kärleks helighet för all evighet. Därför kan vi se på advent, också ur Guds synvinkel: Guds väntan på att hans dröm skall gå i uppfyllelse, på att människan äntligen skall öppna sitt hjärta och ta emot honom, ja, låta honom strömma in med hela sin förvandlande kärlek.
Läs mer »

O-ANTIFONERNA
Michael Monshau, dominikan
Varje kväll den 17-23 december kommer en särskild antifon att sjungas i Vespern som man bara får höra just den kvällen under året. De kallas ”O-antifonerna” eller ”de större antifonerna”, en viss antifon används varje kväll under sista veckan i advent.
Läs mer »

THÉRÈSE AV LISIEUX OCH J.H. NEWMAN (1)
Philip Boyce o.c.d.
"Kristus har återköpt åt oss vad vi förlorat genom Adam: vår syndfrihet. Han har befallt oss att bli som små barn, och han har också gjort det möjligt för oss; han har köpt oss enkelhetens nåd, som man så sällan tänker på och så sällan eftersträvar, fastän den är en av de högsta." Dessa ord härstammar inte från den heliga Thérèse, utan från John Henry Newman, som 1836 uttalade dem på predikstolen i den anglikanska kyrkan i Littlemore.
Läs mer »

THÉRÈSE AV LISIEUX OCH J.H. NEWMAN (2)
Philip Boyce o.c.d.
Gud, som Newman och Thérèse överlämnat sig åt, blir funnen i bönen och genom bönen. Redan en definition av bönen säger något om kontakten med Gud, om ett varseblivande av hans närvaro och kärlek, om ett samtal från hjärta till hjärta med en gudomlig Person. Inte så att det skulle vara lätt att be eller att hans närvaro alltid skulle vara förnimbar eller att hjärtat ständigt strömmar över av längtan och tillgivenhet. Ingalunda. Förr eller senare blir bönen till en kamp i tro och hopp, till en förblivande själshållning trots svek, mörker, tomhet och lidande.
Läs mer »

THÉRÈSE AV LISIEUX OCH J.H. NEWMAN (3)
Philip Boyce o.c.d.
Enkelhet är det mest iögonenfallande kännetecknet för den heliga Thérèses lilla väg. Vi sätter hennes liv och lära i förbindelse med allt som tycks oss tilldragande och värt att älska hos små barn. Hon höll sig borta från allt som kunde göra livet komplicerat, onaturligt och extraordinärt (...) En sådan charmerande enkelhet var inte lika påfallande i Newmans liv. Den för honom bestämda livsuppgiften varade längre och var mer sammansatt: han var en stor tänkare, en berömd predikant, en man som stod i meningsutbytenas korseld.
Läs mer »

BREV TILL TERESA AV AVILA
Kardinal Albino Luciani (Påve Johannes Paulus I)
Kära Sankta Teresa! Oktober är den månad då man firar Er fest, och jag tänkte att Ni kanske skulle tillåta mig att brevledes underhålla mig med Er. Den som beundrar den berömda marmorgruppen av Bernini, i vilken Ni framställs genomborrad av pilen från en seraf, tänker på Era visioner och extaser. Och det med rätta. Mystikern, hänryckningarnas Teresa, är även hon en sann Teresa. Men sann är också den andra Teresa som jag tycker ännu mera om; hon som står oss närmare och som man finner i Boken om mitt liv och i hennes brev.
Läs mer »

TERESA AV AVILA OCH DET LEVANDE VATTNET
En karmelitnunna
Teresa minns en målning från sin barndom: ”Jag hade en tavla som jag alltid kunde se och som föreställde Herren vid brunnen, med underskriften: ’Herre, giv mig det vattnet’. Hon berättar vidare ”O hur ofta har jag inte dragit mig till minnes de ord Herren sade till den samariska kvinnan om det levande vattnet! Det stället i evangeliet är mig också alldeles kärt."
Läs mer »

BÖNENS RYMD - TERESA OCH BÖNEN FADER VÅR
Iain Matthew o.c.d.
Ett sätt att visa någon sin kärlek är att erbjuda sin hjälp. Ett annat sätt är att säga: Var en del av mitt liv. När vi ber Fader Vår är hjälp på väg. Men mer än så. Vi blir förda in i en annans liv, välkomnade in i denna värld. Gud blir den rymd där vi lever. Den heliga Teresa skriver en kommentar till Herrens bön i sin bok Fullkomlighetens Väg.
Läs mer »

DEN HELIGA TERESA - DE ANDLIGA MÄNNISKORNAS MODER
Antonius Marijsse, karmelit
På sockeln till statyn av den heliga Teresa av Avila i Peterskyrkan i Rom finner man denna betydelsefulla inskrift: Mater spiritualium, ”de andliga människornas moder”. Kanske somliga kommer med en invändning: “Jo, visst hade Karmels stora reformator ett ansenligt inflytande på det andliga livet under sin levnad, men det rör sig om en epok som för alltid är slut.
Läs mer »

TERESA AV AVILA - EN LITEN GUIDE TILL HENNES SKRIFTER
Biskop Anders Arborelius, karmelit
Varje människa som vill leva meditativt och upptäcka bönens värld behöver hjälp av andra människor. För att växa in allt mer i vänskapen med Gud, alltså i bönen, behöver vi också mänskliga vänner, som kan delge oss sin gudsgemenskap. Och i de heligas samfund är allt gemensam egendom.
Läs mer »

JORDEN SKALL BLOMMA AV HELIG MUSIK
Musikalisk meditation av en karmelitnunna
Någon har sagt: "Gud skapade världen sjungande." Den som förvånas över detta må betänka Augustinus ord att "sång är något för den glade, och, om vi tänker noga på saken, för den som älskar." Vem är gladare än Gud, den evigt Lycksalige? Vem älskar mer än Gud, den eviga Kärleken? Är det då så orimligt att säga att Gud, i sin glädje och kärlek, har sjungit skapelsen till dess existens?
Läs mer »

FRÅN JOHANNES AV KORSET TILL EDITH STEIN - KARMELS MYSTIK
Biskop Anders Arborelius, karmelit
Herre, fyll våra sinnen med uppståndelsens ljus, så att vi undgår dödens skugga och når fram till den eviga härligheten (slutbön för laudes i andra veckan). ”Mystik har att göra med verkligheten: Guds verklighet och människans”, skriver den engelska karmelitnunnan Ruth Burrows. Ingenting är så verkligt och verklighetsnära som kristen mystik.
Läs mer »

DEN HELIGASTE HELIGHETEN
Pierre-Marie av Korset, karmelit
Den heliga Thérèse av Jesusbarnet har för vårt århundrade utstakat ”en helt ny liten väg”, en helighetens väg. Denna väg har Kyrkan kanoniserat. Eftersom vi inte kan anföra allt som hon säger om heligheten – det skulle innebära att behöva sammanfatta hela hennes spiritualitet – skall vi endast dröja vid två avsnitt ur hennes Självbiografiska skrifter och framför allt försöka frilägga den uppfordran som genom dem riktar sig till oss.
Läs mer »

OM TYSTNADEN I KARMEL
Mother Mary of Jesus o.c.d. (1851–1942), priorinna i London
Det är inne i tystnaden och glädjen i hans egen gränslöshet och evighet som Gud lever, som han älskar sig själv och oss. Hans yttrande är hans Ord; deras ömsesidiga Kärlek är Gud som utgår från dem båda. Det är utifrån sin tystnads och gudomliga livs sköte som Gud skapar. Hans vilja skapar människan och världsalltet, och både glädjen i hans liv och hans skaparverk föds i hans eviga och gudomliga tystnad.
Läs mer »