Fastetid och påsk i Karmel

En karmelitnunna

Ordet ”påsk” kommer från det hebreiska ”pasách” som betyder ”gå förbi”. När ängeln gick förbi israeliternas hem i Egypten vars dörrposter var bestrukna med ett lamms blod skonade han dem. Israeliterna kunde då fritt lämna Egyptens träldom och vandra in i det utlovade landet. Så kom ordet ”påsk” mer att betyda utgång, befrielse, övergång från träldom till frihet, och slutligen övergång från detta livet till det eviga livet. Det är detta Jesus har åstadkommit för oss. Men han gjorde det genom att själv gå den vägen. Han gick in i vår träldom under synden. Det var vår synd han bar …

Läs mer

Nu är frälsningens dag

Av Gabriel Carmouze, karmelit

Fastetid… det är ett ord som väcker vitt skilda reaktioner. Det är ett ord som talar om föråldrade fromhetsövningar, som man helst vill räkna till gångna tiders folklore eller låta ligga kvar i sitt maskstungna gamla skåp! Fastetid… botövningar och fastor, det går ju inte ihop med vårt hektiska liv och det tröttande tempo som råder. Visst skulle jag vilja göra något, försaka mig, men hur skall jag bära mig åt? Med Jesus i öknen Fastetiden är ingenting annat än den gemensamma fyrtiodagarsreträtt som kyrkan själv instiftat för att förbereda sina troende, så att de kan leva med i påskmysteriet …

Läs mer

Herrens frambärande i templet

Av Wilfrid Stinissen, karmelit

Dialogen mellan Maria och Simeon står i centrum för Lukas berättelse om Jesu frambärande i templet. Även om Maria inte säger ett ord, kan vi ändå tala om en dialog. Simeon talar, och Maria svarar genom sitt stilla lyssnande. Simeon talar inte i ett tomrum, han talar rakt in i Marias öppenhet. Marias sätt att föra en dialog är att vara tyst, att lyssna, att gömma och begrunda allting i sitt hjärta. Var och en som söker kontakt med Maria, som ser upp till henne och söker att leva med henne, får något av hennes tystnad och öppenhet. Simeon och …

Läs mer

Kardinal Newman – ett helgon för vår tid. Del 4

Av Nicholas Schofield, präst

Låt mig i korthet få säga något om Newmans skrifter som omfattar 37 volymer och sträcker sig från den logiska avhandlingen An Essay in Aid of a Grammar of Assent (1870) till diktverket The Dream of Gerontius (1865), senare tonsatt av Edward Elgar. Där ryms också en religiös självbiografi, meditationer, sånger och böner, och till och med två romaner, Loss and Gain (1848) och Callista (1855). Newman är utan tvekan den första engelska romanförfattaren – och kanske den första romanförfattaren överhuvudtaget – som blivit salig- eller heligförklarad, även om Newman en gång påstod: “helgon är inga litteraturmänniskor, de älskar inte …

Läs mer

Kardinal Newman – ett helgon för vår tid. Del 3

Av Nicholas Schofield, präst

Den 27 november 1847 fick han det påvliga tillståndet att grunda Oratoriet i England. Vid hemkomsten bodde han först en kort tid i Maryvale och St Wilfrid’s, Cotton, innan han flyttade till ett tidigare gindistilleri på Alcester Street i Birmingham och slutligen upprättade sitt Oratorium i Edgbaston år 1852. Han fortsatte med att grunda oratorieskolan, som var menat att bli ett “katolskt Eton” och ägnade resten av sitt liv åt att sörja för de fattiga i Birmingham. Han grundade även London-oratoriet år 1849 med en annan prominent konvertit som föreståndare, Frederick William Faber. Detta blev snart självständigt. I likhet med …

Läs mer

Kardinal Newman – ett helgon för vår tid. Del 2

Av Nicholas Schofield, präst

Newman hade beslutat förbereda sig för prästvigning, och pingstdagen 1825 vigdes han till anglikansk präst med sin första tjänstgöring i den nedslitna St Clement-kyrkan. Han insisterade på att besöka alla sina församlingsbor och fick således en första inblick i arbetarklassens fattiga förhållanden. En ny dimension kommer in i historien – själasörjaren Newman, med stor kärlek till de fattiga och obildade, en historia som skulle fortsätta i industristaden Birmingham. Det är ett viktigt korrektiv till den allmänt hållna synen på Newman som akademikern i sitt elfenbenstorn. Som lärare vid Oriel från 1826 betraktade han sina studenter också som medlemmar av sin …

Läs mer

Kardinal Newman – ett helgon för vår tid. Del 1

Av Nicholas Schofield, präst

Ombord sitt Alitalia-plan på väg till Glasgow sade påven Benedikt att “Newman framför allt var en modern människa som kände modernitetens alla problem; han konfronterade agnosticismens problem, omöjligheten att känna och tro på Gud… Han var en man med en djup andlighet och mänsklighet, en bönens man, han hade ett innerligt förhållande till Gud, ett personligt förhållande, och därför hade han också ett djupt förhållande till sin tids och vår tids människor.” Ja, 120 år efter sin död utövar Newman fortfarande en magnetisk dragning. Omfattningen och kvaliteten av hans skrivna verk (nästan 70 volymer om man inkluderar hans brev och …

Läs mer

Maria – Guds moder

Av Wilfrid Stinissen ocd

Maria sammanfattar i sin förväntan hela världens längtan efter en Frälsare. Hon är förtrogen med Skriften, vars budskap ingen någonsin har fattat som hon. Den helige Ande som överskuggat henne är ju densamme som inspirerat de heliga orden. Hon vet att hela det gamla förbundet är en enda långt utdragen adventstid. Och att denna omåttliga, universella längtan nu koncentreras i henne. Hon kan inte annat än bäva när hon tänker på att ögonblicket är inne för mänsklighetens längtan att uppfyllas och för Guds löften att infrias. Det barn som Maria föder i Betlehem är inte en liten människa i vilken …

Läs mer

En meditation för 4:e sönd. i advent

Av Wilfrid Stinissen OCD

Medan Lukas gärna betonar Marias roll i frälsningshistorien, understryker Matteus Josefs roll. Hos Lukas står Josef helt i skuggan, hos Matteus däremot är det han som leder den heliga familjen. Det är för honom och inte för Maria som ängeln visar sig och säger att han med Maria och Jesus måste fly till Egypten. och när faran är över därför att Herodes är död, är det åter till honom som ängeln säger att de måste återvända till Israel. Och när de har kommit till Israel är det åter Josef som får en uppenbarelse i en dröm att han måste bosätta …

Läs mer

Maria och Den Helige Ande hos Johannes av Korset

Av Emmanuel J. Sullivan, karmelit

Alla Johannes skrifter, hans prosa och ännu mer hans poesi, handlar om vad Gud vill åstadkomma i oss genom bönen, såväl som vilka under Gud redan har gjort i våra liv och i världen. Johannes uppmanar oss ständigt att göra rum i oss själva för Gud, att göra oss tomma så att Gud kan leva och handla genom var och en av oss. Maria är alltid närvarande i Johannes tankar. Hon är mer än någon annan en förebild för denna inre utblottelse som kallar fram själva fullheten av Guds självmeddelelse, närvaro och kärlek. För Johannes är det Maria som lär …

Läs mer