»Trettondedag jul

 En predikan för Trettondedag jul

av Anders Arborelius o.c.d.

När vi idag får fira Epifania, Herrens uppenbarelse, Trettondedag jul, är det för att vi skall kunna fördjupa vissa aspekter av julmysteriet. Kristi födelse är ett så stort och genomgripande mysterium att vi behöver tid för att riktigt smälta det och se på det ur olika synvinklar. Epifania talar framför allt om två ting: Guds himmelska härlighet som blir uppenbar i Jesusbarnet och hedningarnas inbjudan att få dela den. Och egentligen är det ett enda mysterium, själva det glada budskapet: att Ljuset har gått upp i mörkret, Herrens härlighet har uppenbarats för alla folk i det barn som fötts i Betlehem, Gud har blivit människa för att rädda alla människor ur mörkrets våld. “Över dig uppgår Herren, och hans härlighet uppenbaras över dig”, de ord som Jesaja profeterade har blivit förverkligade när Jesus Kristus föds till jorden för att göra alla folk till sina lärjungar.

På själva juldagen, när vi firar Herrens födelse, är denna Guds härlighet ännu fördold och beslöjad. Gud föds i ringhet, i fattigdom och utblottelse. Han som är världsalltets konung föds i ett stall, bland några stackars djur. Allt är så avskalat på prakt och härlighet som det kan vara. Bara några herdar från det lägsta samhällsskiktet i Israel bryr sig om det barn som fötts. Ändå går Guds härlighet inte att dölja helt: “Herrens härlighet lyste omkring dem”, skriver Lukas när han berättar om hur herdarna får höra det glada budskapet av änglarna. Guds härlighet går helt enkelt inte att dölja helt, även om Gud gör sitt bästa för att göra det när han kommer i ringhet. Den lyser ändå igenom. När himlen berör jorden, går det inte att dölja det. Vi ser det under hela Jesu jordiska liv. Fast han medvetet väljer att gå in under våra mänskliga villkor, “lik oss i allt utom i synd”, lyser Guds härlighet ändå igenom.

För att läsa mer, klicka på länken ovan.