Abrahams och Marias Ja-ord

Av en karmelitnunna

Maria sammanfattade i sitt Ja, sitt fiat, alla de ja-ord som alltifrån Abraham uttalats i det första förbundet. Det var nödvändigt att Gud fick Abrahams ja för att den egentliga frälsningshistorien skulle ta sin början.

Herrens bebådelse - Jungfru Marie bebådelseAbrahams ja-ord och hans frambärande av sin son var en antecipation av Marias ja-ord och hennes frambärande av sin son.

Abraham fick löftet om efterkommande som skulle bli lika talrika som havets sand och stjärnorna på himlen. Men han måste vänta i många år tills löftet infriades och sonen Isak föddes. Denna långa väntetid är en bild av Israels folks långa väntan på den utlovade Messias.

Abraham är villig att offra sin son. Hans villighet ”hjälper” Maria att i sin tur offra sonen. Vi är beroende av varandra. Mitt ja hjälper någon annan att säga ja. Mitt nej försvårar för någon annan att säga ja.

Abraham fick tillbaka sin son. När han lyfte kniven för att slakta honom grep Guds ängel in och hejdade honom. Också Maria får sin son tillbaka, han uppstår från de döda. Gav Abrahams villighet att offra sin son och det faktum att han fick honom tillbaka Maria hopp om att också hon skulle få sin son tillbaka?

När Abraham visade Gud att han var villig att offra sin son, gav Gud honom på nytt löftet om att han skulle bli fader till många folk – att i hans säd skulle jorden välsignas. Gud gav Abraham löftet om Messias. På grund av detta Abrahams offer kunde Gud sända sin Son till världen – ge världen sin Son. En människa gav Gud sin son – nu kunde Gud ge sin Son till människan. Gud visste nu att människan inte skulle svika. I Maria skulle Abrahams offervillighet fullkomnas och förverkligas.

Abraham frambar sin son, men i stället för att offra honom på altaret fick han offra en vädur som fastnat i grenarna av ett snår. Väduren är en bild av Guds egen Son som skulle offras i den syndiga människans ställe, Guds Son fäst på korsträdets grenar. Han offras i vårt ställe, men tack vare att Abraham var villig att offra sin son och tack vare att Maria vid bebådelsen sagt sitt oförbehållsamma ja till allt Gud skulle komma att begära av henne. I mässan frambär kyrkan Guds Sons offer av sig själv till Fadern men bara för att få tillbaka en gudomlig gåva: Kristi kropp och blod, som vår näring för det eviga livet.