1. Vad och vem har hjälpt dig att finna denna kallelse?
Sedan länge hade jag en längtan att få tillhöra Gud. Vid 17 års ålder var jag redan och snokade hos en viss orden, men sen kom Karmelitnunnornas CD ”In laudem Gloriae” i mina händer, sången ”Jesusbarn” gjorde ett djup intryck på mig. En tid senare var jag på ett bibliotek och kom av en slump framför boken ”Den inre Bönens väg” av P Wilfrid Stinissen. Genom denna bok fann jag det jag längtade efter, ett liv i bön… Och om Karmel var den plats var jag helt kunde leva ett liv i bön, så var Karmel den plats Gud ville ha mig.
2. Hur reagerade din familj och dina vänner på ditt beslut att gå i kloster? Hur ser din relation ut med dem idag; har den förändrats?
För min familj var det mycket svårt att acceptera att jag skulle lämna dem för att gå i kloster. Men denna svårighet stärkte min kallelse. Jag så vad jag gav mig in i, Gud skulle stå mig bi. Men i slutändan accepterade min familj mitt beslut. De anordnade en resa till Filippinerna (mitt hemland) för att se mina släktingar en gång till innan jag trädde in. Mina vänner både i Kyrkan och i skolan hade oftast frågan om jag skulle kunna hålla ut i klostret. Men de gav mig ändå sitt fulla stöd. Nu när jag snart har varit 4 år i klostret går det bättre med mig och mina föräldrar. Jag får tala med dem regelbundet (via telefon) och de hälsar på mig också regelbundet. Men i djupet är vi förenade i bönen, i Jesu och Marias Hjärtan.
3. Vilka råd skulle du ge till den som känner en längtan efter ett kontemplativt (karmelitiskt) klosterliv?
Be, be, be. Man brukar säga att övning ger färdighet. Men läs gärna våra karmelitiska helgons verk. Karmels helgon är en inspirationskälla för alla. Lev i Guds närvaro och var en god Kristen.
4. Hur kan man veta om man har en kallelse?
”Kom och se!” (Joh 1:39)
5. Är det möjligt att vara trogen ett och samma livsval ett helt liv?
Allt är möjligt för Gud. Det är inte vår egen styrka, det är han som kommer och hjälper oss att vara trogna med vårt ”fiat”. Men det är också viktigt att vi som människor visar vår goda vilja och samarbetar med nåden genom vårt, som den heliga Teresa av Avila säger, Beslutsamma beslutsamhet. Var beslutsam att hålla dig till ditt livsval, och förtrösta sen på Gud.
6. Vad kan man göra för att förbli trogen kallelsen som man fått av Gud?
Allt är möjligt för Gud. Det är inte vår egen styrka, det är han som kommer och hjälper oss att vara trogna med vårt ”fiat”. Men det är också viktigt att vi som människor visar vår goda vilja och samarbetar med nåden genom vårt, som den heliga Teresa av Avila säger, Beslutsamma beslutsamhet. Var beslutsam att hålla dig till ditt livsval, och förtrösta sen på Gud.
7. Är du lycklig?
Jag är karmelit och får leva tillsammans med Gud i bön och offer för själarna och prästerna. Jag har avlagt klosterlöften, och får glädjen att bära Karmels dräkt. Mer behöver jag inte säga för att bekräfta att JAG ÄR LYCKLIG.