Offerakten till Guds barmhärtiga kärlek
Daniel Chowning, karmelit
Abbé Combes, en av de första berömda Thérèse-kännarna, ansåg atthennes offerakt till Guds barmhärtiga kärlek var ”en av de mestgripande och största omvälvningar som den Helige Ande har påbörjat i mänsklighetens utveckling.” Thérèses offerakt till den barmhärtiga kärleken är inte bara en from bön av övergående andliga känslor.
Offerakten till kärleken är snarare en frukt av Guds nåd. Gud ledde Thérèse in i mysteriet med Guds kärlek som böjer sig ned och flödar över. Den är en syntes av hennes ”lilla väg” och omfattar en hel livsstil. Vi kan förstå den i ljuset av det latinska ordspråket Lex orandi, lex credendi. Vad som levs på trons nivå bekräftas alltid i bönen. Thérèses offerakt avslöjar hennes själs djup och hennes andliga mognad 1895, den är ett exempel på ett personligt uttryck av hennes dopkonsekration i bönens form…
Varför jag älskar dig, Thérèse
Biskop Guy Gaucher (1930–2014), karmelit
Som så många andra kände jag till en början bara likgiltighet, för att inte säga förakt, gentemot dig, Thérèse. Din staty i min församlingskyrka tilltalade mig inte precis. Vid tjugotvå års ålder passerade jag genom Lisieux utan att bry mig om att besöka ditt Karmel. Allt tycktes dra mig bort från dig: dessa oräkneliga försäljare som visade fram sockersöta bilder av dig, fula sådana eftersom de var alltför ”vackra”; det lilla – det mycket lilla – som jag visste om dig: din katolska miljö instängd i sig själv, din familj som kunde helgonförklaras i klump, din Belle Epoque2 som retade gallfeber på mig med sin trånga moralism, sin likriktade konst, sin naiva framstegstro; ditt fromma språk, ditt ”änglalika” liv i Karmel, så främmande med sina sedvänjor, sina svarta slöjor och sina galler; din romantiska död som ung flicka bland rosor. Vad beträffar de som sjöng ditt lov, så irriterade de mig bara ännu mer. Du hade sannerligen allt emot dig…
Heliga Marie-Azélie och Louis Martin (II)
Frederick L. Miller, präst
Louis och Zélie är de enda makarna i Kyrkans historia som kanoniserats som ett äkta par. Genom beslutet att fira deras årliga fest den 13 juli, deras bröllopsdag, betonar Kyrkan det faktum att Zélie och Louis Martin är helgon därför att de strävade efter helighet genom att låta äktenskapets sakramentala nåd förvandla dem. Varför har Gud inspirerat Kyrkan att visa upp deras äktenskap som ett exempel för familjer idag?..
Till en karmelitnunnas guldjubileum
Anders kardinal Arborelius, karmelit
I Bibeln är berget alltid en mötesplats med Guds mysterium. Gud vill till varje pris komma oss människor nära, överallt och alltid. Ändå finns det platser som på ett speciellt sätt lämpar sig för att ta emot Gud och låta sig överväldigas av hans godhet, sanning och skönhet. Berget är en sådan privilegierad plats. Idag får vi vara med på förklaringsberget, dit Jesus har kommit med sina lärjungar. Både Kyrkan och synagogan faller liksom gemensamt ner i tillbedjan inför Guds oändligt upphöjda mysterium. Gud lättar lite på förlåten och låter sin eviga glans och skönhet skymta fram. Det är ingen tillfällighet att det just är på vägen upp till ett annat berg, Golgota, som himlens härlighet skymtar fram. ”Det är bra att vi är med” (Matt 17:4), säger lärjungarna som vill bli bofasta på berget för att alltid få glädja sig åt Guds godhet och skönhet. Men de måste vidare. De måste följa sin Mästare ända till det bittra slutet. Ändå är förklaringsundret så viktigt för dem – och för oss alla. Det visar oss på en evig sanning, att Guds nåd i all dess kraft aldrig fattas oss. Hur svårt livet än kan bli, får vi just denna lilla glimt av den eviga härligheten som vi behöver för att gå vidare. Vi som tillhör Kristus får del av hela hans frälsande mysterium…
Sankt Josefs böneskola – Du skall ge honom namnet Jesus
Philippe av Jesus-Maria, karmelit
I vår böneskola med S:t Josef började vi med att betrakta detta ärorika helgons tystnad. Denna tystnad är helt tom: den är som en klar himmel helt och hållet upplyst och genomträngd av solens ljus. Och denna sol är namnet JESUS. Det är faktiskt så, a t t o m v i g r u n d a r o s s p å Matteusevangeliet, är vi helt säkra på att det finns ett ord som vårt helgon måste ha uttalat: namnet som äng e ln, me d gudoml i g fullmakt, hade bett honom att ge barnet som Maria bar. Den himmelske budbäraren har till och med, för att kasta mer ljus på Josefs uppgift, fått i uppdrag att förklara betydelsen av detta namn: ”ty han skall frälsa sitt folk från deras synder” (Matt 1:21). Josef fick alltså den mycket faderliga uppgiften att ge namn åt den som Gud anförtrott honom som son. Genom att ge honom hans namn, detta namn som alla varelser i himlen och på jorden skall böja knä inför, har Josef fått uppdraget att uppenbara för världen hans mysterium och hans uppgift. Det är ett gudomligt mysterium och uppgiften att frälsa. Josef blir så med ens ett vittne om inkarnationens återlösande mysterium…