Maria är vår moder, vi är hennes barn. Det ger en särskild atmosfär åt Karmels klosterliv. En moder älskar alla sina barn lika mycket. Hon älskar dem inte för att de är duktiga, snälla, söta, intelligenta eller fromma. Hon älskar dem helt enkelt för att de är hennes barn och hon ser var och en på djupet och bekräftar vår sanna identitet, den vi är och inte vad vi gör.
Maria är också vår syster. En äldre syster som är förenad med Gud i stor enkelhet; genomskinlig för den Gud som bor inom henne låter hon Honom stråla fram. Föreningen med Gud är Karmels mål. Maria är vår läromästarinna i detta. Ingen levde så nära Gud som hon, och på ett så enkelt och vardagligt sett, med alla sina krafter och hela sig själv. Med ett oändligt tålamod visar hon oss vägen, på sitt tysta och ömsinta sätt.
Det är Jungfru Marias dräkt vi bär och vi skall efterlikna henne så mycket vi kan. Marias kännetecken är ödmjukhet, renhet, enkelhet, trofasthet, frid, tystnad… Hon är på ett särskilt sätt överskuggad av den Helige Ande och har fått hans gåvor och frukter i rikt mått.
Maria är universell. Som moder till Kristus är hon också moder till hans lemmar, hela Kyrkan, hela mänskligheten. Hennes kärlek omfattar inte bara några få utan alla människor när hon samarbetar med sin Son i frälsningsverket. En karmelit vill också som Maria omfatta hela världen med sin bön av Kärlek till Gud och människorna.
Jungfru Maria kallas Karmels smycke och hon är verkligen det vackraste och dyrbaraste vi har efter Gud.