Innehåll november 2019/4, årg 54
Tron, hoppet och kärleken (1)Reträtt predikad hos Birgittasystrarna på Djursholm, februari 2019
Föredragen är nedskrivna efter bandinspelning
Kardinal Anders Arborelius, karmelit
Vi tackar alltid Gud för er alla och nämner er ständigt i våra böner, ty vi tänker på vad ni uträttar i tron, hur ni uppoffrar er i kärleken och hur ni håller ut i hoppet till vår Herre Jesus Kristus inför Gud, vår Fader (1 Thess 1: 2-3).
I dessa rader ur Första Thessalonikerbrevet sätter Paulus tron, hoppet och kärleken i centrum för vårt liv. Det gör även Johannes av Korset (1542-1591) i sina skrifter. Något vi alla gör eller borde göra är att leva av de teologala dygderna, tron, hoppet och kärleken. Ordet teologal är inte så vanligt, men det syftar på något som utgår från Gud, ges till oss och drar oss tillbaka till honom. Genom dopet får vi ta emot dessa dygder, krafter, som blir vårt kontaktnät med Gud. Det är mycket viktigt för bönen och vår gudsrelation, att vi bygger på tro, hopp och kärlek, som är det som djupast förenar oss med Gud.
Kärlekens resa (4)
Eugene McCaffrey, karmelit
Det överlåtna hjärtats väg
Den sjätte boningen täcker elva kapitel, det är den avgjort största delen i hela boken. Av alla Teresas skrifter är det den mest personliga och självbiografiska. Det är Teresas egen berättelse om de nådegåvor, ynnestbevis och mystiska erfarenheter som hon blev så rikt begåvad med, och om de många svårigheter och prövningar som följde med dem.
Dessa sidor lovsjunger förlovningens nåd och hela den mystiska erfarenheten av rening och förvandling som kommer med den, det överlåtna hjärtats väg som dras outsägligt in i en erfarenhet av gudomlig kärlek.
Helig tystnad (3)
P. Basil NORTZ, O.R.C.
Låt min muns ord och mitt hjärtas tankar behaga dig, Herre, min klippa och återlösare
(Ps 19:15).
Tystnaden måste tränga ännu mycket djupare ned för att kontrollera
källan som verkligen stör tystnaden: fantasin. Det är nödvändigt att tysta ner onödiga fantasier och meningslösa intryck. Detta är fantasins tystnad. Heligt tystnad består som sagt inte i total avsaknad av ord utan i att vi använder orden på rätt sätt. Detta stämmer också på fantasins inre tystnad. Vi kan inte helt enkelt försöka lägga ner fantasin. Det skulle vara till förfång för vårt förstånd om det verkligen vore möjligt. Fantasin ska inte stoppas, men den måste renas och disciplineras.
Elisabeth av Treenigheten och Johannes av Korset
Jean Remy, präst
Mitt möte med Elisabeth av Treenigheten
1983, då jag var 54 år, efter 32 år som församlingspräst, skulle jag avresa till Övre Volta, idag Burkina-Faso, som präst Fidei Donum. Jag hade blivit utnämnd till Oury, en liten församling på 100 x 50 km med 52 byar, tre dialekter, många moskiter och en enda präst, Pater Dujardin från Leuze i Belgien.
När jag skulle ta flyget började jag må dåligt: en hjärtattack på grund av en blodpropp! Läkarna var bestämda: absolut vila, ett vegeterande liv. Jag måste flytta till en ombyggd prästgård i en liten församling på femhundra invånare där jag inte ens var kyrkoherde, förpliktad att vila, det skulle vara tystnad och ensamhet…